Är Nexams tvärbindare elak? C.E.S.I. / MedOrgChemist svarar Pluto11 (in Swedish)

Posted: 28 October, 2014 in Nexam, Published Investment Calls

Är Nexams tvärbindare elak? C.E.S.I. / MedOrgChemist svarar Pluto11

Jag vill initialt börja med att säga att din fråga är ytterst relevant och väldigt begåvad. Nexams tvärbindare bör inte vara av specifikt ”kemiskt elak” som du eventuellt ”har hört” och som du nu frågar mig om.  I varje fall inte vad jag känner till. Sedan är dock kemins värld oerhört oerhört oerhört oerhört komplex. Jag skall nu försöka ge dig lite insikt i denna paradox och jag är säker på att vare sig du eller jag kommer bli klokare efter detta inlägg 😉

Både mitten-delen (alkynen = acetylen derivatet) och höger-delen (phtal anhydriden) i Nexams tvärbindare är reaktiva (som du också mjukt påtalar).

Med reaktiva molekyler så menar jag att, enkelt förklarat, dessa just används som startmaterial i många olika processer, inte bara i Nexams process. Just för att de är reaktiva och därmed, för den organiska kemisten, väldigt tacksamma att arbeta med. Alkyner är en oerhört vanlig typ av startmaterial för kemisten. Alkyner används även som startmaterial till läkemedel och även vid framställning av allmänt uppskattade ätbara molekyler såsom vissa vitaminer. Alkyner är alltså en fantastisk legobit för den organiska kemisten. Likt det finns skruv i varje hantverkares verktygslåda, finns det alkyner i varje kemists kemikalieskåp.

Det finns dock faktiskt både snälla och elaka alkyner.

Det finns fettsyror som innehåller alkyner (= acetylen derivat) och som förekommer naturligt. Exempelvis så utsöndrar soldatskalbaggen dessa som försvar:

http://www.nature.com/ncomms/journal/v3/n10/fig_tab/ncomms2147_F1.html

Preventivmedlet baserat på 17-ethinylestradiol (=EE2, Godkänd av FDA 1943, Schering) innehöll en alkyngrupp. Nu menar jag dock inte med detta att jag anser att preventivmedel är moraliskt försvarbart (eller det motsatta för den delen) http://en.wikipedia.org/wiki/Ethinyl_estradiol

Alkyner har också isolerats från ätbara svampar (i små mängder dock – precis som många andra naturprodukter som isoleras från naturen)

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22342624

Exemplet ovan är ett större derivat av acetylenic acid (”alkyn syra”). Dina tankar går nu kanske åt hållet acetylen gas, vilket är helt korrekt och logiskt.

Acetylengas innehåller också en alkyn. Molekylerna är relativt lika till sin struktur, men väldigt olika till sin egenskap. Denna kan vara svår att förstå, men jag gör ett försök. Generellt, och självklart med undantag,  skulle man kunna säga att en kemist bör se upp med små molekyler eller kemikalier som ej är vattenlika (=lipofila = opolära = feta = olje-lika) och speciellt då molekylen är en vätska (nexams tvärbindare är ett pulver). Sedan bör i och för sig kemisten samtidigt och även se upp med vissa små vattenlika molekyler såsom exempelvis koncentrerad saltsyra eller svavelsyra…

Just denna detalj med vätskeform är viktig.  Vi har nämligen då ett potentiellt snabbt upptag genom hud och in i kroppen, eller ”blott” frätskador i syra exemplena ovan. Förenklat så kan denna typ av molekyler i kroppen också korsa blod hjärn barriären, dvs ta sig in i hjärnan, och därav är ofta läkemedel som skall ha effekt i hjärnan just designade med dessa egenskaper.

Ett pedagogiskt specifikt exempel på en liten molekyl som just innehåller en alkyngrupp är sömnpillret Metylpentynol (Bayer 1913). Detta låter kanske lite otäckt, men glöm då inte att denna alkynmolekyl trots allt är specifikt designad och därmed på ett specikt sätt en bindande läkemedelssubstans som man också aktivt stoppar i sig i stor (relativ) mängd,  ofta 50-200 mg.

Glöm då heller ej att en dödlig dos av nikotin (fint som snus) samtidigt motsvarar ungefär ett halvt kryddmått (40 mg). Nikotintabletter innehåller ofta ett milligram per tablett och denna vikt motsvarar ungefär ett pyttelitet saltkorn (från klassikt bords-salt, ej från flingsalt).

En annan molekyl som, för en icke kemist, inte är helt olik nexams tvärbindare är faktiskt kanelsyra som används vid estertillverkning (parfymtillverkning) och som konserveringsmedel. Kanelsyra används också som startmaterial vid aspartam tillverkning. Skillnaden här är att mitten delen av kanelsyra består av en alken och högerdelen består av en karboxylsyra, men den visuella bedömningen, speciellt för en icke kemist, kan förefalla relativt lik (bild-googla gärna). Egentligen är dock detta ett ganska tramsigt exempel.

Alkyner förekommer också i andra läkemedel Parsalmide (smärtstillande), Pargyline (blodtryckssänkande), capillin (svampdödande) och Ichtyothereol (indianer strök detta på pilspetsar för att erhålla bättre effekt…)

Som sagt, det finns faktiskt även elaka alkyner.

I det eventuellt otäcka Ichtyothereol  fallet ovan (indianernas pilspetsar) så är detta en väldigt speciell molekyl och helt olik nexams (bild googla gärna).

När det gäller Nexams alkyn så tror jag alltså att den är ”ofarlig”. Den har alltså, likt kanelsyra, en del som är lite (ej mycket) vatten-lik (=en något polär del). Det var alltså detta som kunde anses som generellt bra, dock finns det återigen undantag. Dessutom är molekylen ett fast pulver vilket till hög grad minskar risken för kontakt och upptag genom spill. Den skall heller ej förtäras. Ur ett rent strukturellt perspektiv så ser jag ser den heller ej som mer giftig än en klassik vanlig industrikemikalie. Både i teorin och i praktiken kan olika klasser av molekyler vara allergena. Jag känner inte till att Nexams molekyl i sin helhet skulle kvalificera sig som en allergen. En ren phtalanhydride som inte då skulle innehålla mittendelen eller högerdelen i Nexams tvärbindare skulle kunna orsaka astma. Detta kan dock även ett otroligt stort antal klassiska industrikemikalier också göra. Det är en klassisk ”hazardous phrase” på många kommersiella kemikalier.

http://en.wikipedia.org/wiki/Phthalic_anhydride

Man skall helt enkelt ej andas in kemikaliedamm. Oavsett hur molekylerna ser ut. Inom kemi och polymerindustrin så vidtages skyddsåtgärder (se nedan).

I fallet Nexam så är det också den gamla vanliga visan som gäller. Alkynen används som ett startmaterial. Alkynen bryts alltså ned i processen, dvs under tvärbindningen om den nu inte från början skulle anses vara helt ofarlig.

Jämfört med den (chanslösa) konkurrenten TechnoCompounds (med den allt för dyra elektronstråle teknologin) så skulle jag ha betydligt mer respekt för TechnoCompounds tvärbindare: triallyl isocyanurate eller triallyl-cyanurate. Orkar inte gå in på detaljer, men dessa står hursomhelst i termisk jämvikt med isocyanater och isocyanater är inte trevliga oavsett vad din snickare säger. Jag har en vän som är snickare som skrattade gott när han av en slump en gång hörde mig prata om isocyanater. Han svarade: – ”Vi kallar dom iso-indianer när vi blir trötta och lite snurriga”. Skämt och sido, isocyanater kan också, i mycket små mängder, orsaka astma. Metylisocyanat (MIC) var också det ämne som frigjordes vid det stora gasutsläppet i Union Carbides fabrik i Bhopal, Indien, 1984. Denna olycka anses fortfarande vara en av världens värsta industriella katastrofer. http://en.wikipedia.org/wiki/Bhopal_disaster

Oavsett vilken typ av framställning som jag skulle kunna tänkas referera till så talar vi somsagt om organisk kemi eller process industri. På grund av generell risk för kontakt med kemikalier (också generellt) så använder kemister skyddshandskar och någon typ av kroppsskydd, oftast labbrock. Vid behov självklart även skyddsmask. Det finns, som väl är, en hel del juridiska aspekter att ta hänsyn till när det gäller kemikaliehantering. Dessa regleringar välkomnar förstås kemisten med öppna armar då dessa direkt och indirekt medför en väldigt bra arbetsmiljö. Förr i tiden skulle nog kemiyrket kunna definieras som relativt farligt, men idag är det nog värre att vara brandman, mekaniker eller polis…

http://list25.com/25-most-dangerous-jobs-in-the-world/?view=all  .

Hursomhelst, de flesta kemikalier i stor skala skall vi ha respekt för av en enkel anledning: Människokroppen inte är anpassad för större mängder av främmande substanser, inte ens den fina substansen nikotin.

Vad finns nu kvar att utreda då? Explosivitet? – Nej, Nexams tvärbindare har ej dessa egenskaper (högst sannolikt ett för lågt energiinnehåll i den kemiska strukturen).

Avslutningsvis tänkte jag varna dig för en specifik kemikalie som finns i ditt hem. Jag åsyftar propplösare eller Natriumhydroxid (50%). En annan synonym är lut. Hursomhelst, ditt rengöringsmedel för din toaletten. Jag skulle alla dagar i veckan hellre välja att släppa ned en Nexam pellets i ögat jämfört med en pellets av Natriumhydroxid. Så är det. Vi bör alla använda skyddsglasögon vid hantering av farliga kemikalier – även hemma. Det finns en anledning till varningstexten på burken…du kan bli blind. På riktigt.

Jaha, detta tog ju sin lilla tid Pluto11. Hoppas nu du blir nöjd!

Med vänlig hälsning C.E.S.I. / MedOrgChemist

Comments
  1. Detta är ett utmärkt exempel på varför man sysslar med aktieaffärer överhuvudtaget. Man lär sig en massa om saker som man inte skulle gjort annars och hade en aning om tidigare. Thanks, CESI!

  2. kylig says:

    Tummen upp

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

w

Connecting to %s